Vattenavstötande
Det bästa med att ha en kooiker är att även om den badar och plaskar massor, så hinner den bli nästan torr på de 20 minuterna hem.
Som ni kanske förstår har Malva fått bada idag, efter ett agilitypass bestående mestadels av kontaktfält, som nog börjar falla på plats nu. Vi tränade också lite starter, jag ska försöka till en ordentlig rivstart på kommando, och slalom, där hon börjar bli riktigt snabb - fast jag måste bli bättre på att bara belöna snabba genomföranden.
Igår var det näst sista gången på kurs, vi var bara två stycken den här gången också vilket ledde till ganska trötta hundar i slutet. Vi fick kika lite på bakombyten och hur man börjar lära in det, och träna på massa roliga kombinationer (som vanligt).
För övrigt har ett mirakel skett. Malva har nämligen blivit hungrig! Inte bara på kvällen alltså, utan hon har börjat att äta även frukosten så fort hon får den. Jag vet inte varför, kanske får hon helt enkelt för lite mat, så hon kommer så småningom magra bort. Eller så har hon slutligen insett att det finns inget annat att äta. Eller så har hon börjat göra av med mer energi. Ingen vet, men det gör inget!
Som ni kanske förstår har Malva fått bada idag, efter ett agilitypass bestående mestadels av kontaktfält, som nog börjar falla på plats nu. Vi tränade också lite starter, jag ska försöka till en ordentlig rivstart på kommando, och slalom, där hon börjar bli riktigt snabb - fast jag måste bli bättre på att bara belöna snabba genomföranden.
Igår var det näst sista gången på kurs, vi var bara två stycken den här gången också vilket ledde till ganska trötta hundar i slutet. Vi fick kika lite på bakombyten och hur man börjar lära in det, och träna på massa roliga kombinationer (som vanligt).
För övrigt har ett mirakel skett. Malva har nämligen blivit hungrig! Inte bara på kvällen alltså, utan hon har börjat att äta även frukosten så fort hon får den. Jag vet inte varför, kanske får hon helt enkelt för lite mat, så hon kommer så småningom magra bort. Eller så har hon slutligen insett att det finns inget annat att äta. Eller så har hon börjat göra av med mer energi. Ingen vet, men det gör inget!
Hej jag heter Malva och jag kan se störd ut och kampa med en pinne. Samtidigt!
I söndags var jag och Annapanna i Ullared. Jag handlade för 2000 kr, inte okej. Men jag har en massa prylar nu! Malva fick också lite saker (förlåt Sanna), till exempel ett svart läderhalsband med lite broderier på, och ett nytt läderkoppel, så nu kan Zixten få tillbaka sitt som vi helt sonika har stulit. Dessutom fick hon lite tugg, en kongliknande grej i form av ett marsvin eller bäver eller någon annan gnagare, och en jätteful rosa mjukisanka utan stoppning, som jag hoppas ska överleva lite längre än de genomsnittliga mjukisdjuren som förvirrar sig in i vårt hushåll.
Sorgligt nog hade de inga retrieverkoppel, vilket var det enda jag egentligen behövde köpa. Jag glömde kvar mitt på brukshundsklubben för ett tag sen, och någon annan hittade nog det och behöll det.
Malva fick vara hos Sanna under tiden och leka med Whin, som nu är en älg i jämförelse med Malva. Jag passade på att fixa en ny Roadkill också (diarrébrun den här gången), så nu är det lilla monstret utrustat med leksaker för ett bra tag framåt.
Malva vägrade som vanligt att simma, men däremot brydde hon sig inte alls om att hon då och då hamnade nästan helt under vatten på grund av vågorna, eftersom det blåste rätt rejält vid sjön. Så det är i alla fall inte rädsla för vatten som är grejen... Hon har nog helt enkelt inte insett att hon faktiskt kan simma.
Sorgligt nog hade de inga retrieverkoppel, vilket var det enda jag egentligen behövde köpa. Jag glömde kvar mitt på brukshundsklubben för ett tag sen, och någon annan hittade nog det och behöll det.
Malva fick vara hos Sanna under tiden och leka med Whin, som nu är en älg i jämförelse med Malva. Jag passade på att fixa en ny Roadkill också (diarrébrun den här gången), så nu är det lilla monstret utrustat med leksaker för ett bra tag framåt.
Malva vägrade som vanligt att simma, men däremot brydde hon sig inte alls om att hon då och då hamnade nästan helt under vatten på grund av vågorna, eftersom det blåste rätt rejält vid sjön. Så det är i alla fall inte rädsla för vatten som är grejen... Hon har nog helt enkelt inte insett att hon faktiskt kan simma.
Diggiloo, diggiley
... Alla tittar på mig, där jag går i mina jättefula nya löparskor! (Enligt killen i affären var det tydligen oviktigt att de är jättefula...) Nu är det slut på undanflykterna, minsann.
Idag var jag till exempel uppe kl 7, för att hinna springa en runda med Mallowschmallow och fixa lite innan jobbet kl 10. Satte mig vid min eminenta (och eventuellt döende) dator för att stressa i mig lite frukost, bara för att upptäcka att jag inte börjar förrän kl 11. Bah.
Nåväl, nu hinner jag ju göra en hel massa grejer (eller sova igen timmen jag hade kunnat sova imorse) innan jag faktiskt behöver gå till jobbet. Kanske borsta igenom fröken fällapa en runda. Och, så har jag ju som sagt varit svinduktig och motionerat. Som en antilop (läs sjölejon) flög jag genom skogen, och Malva flög med. Faktum är att Malva nog sprang 3 gånger så långt som jag gjorde, eftersom hon fick vara lös och själv ansvara för att ha koll på sin flåsande matte.
Igår (när jag också sprang!) fick fröken Malva bada lite också, som vanligt var det inte tal om att simma men det blev en del knäppryck runt i vattenkanten, och hon vågade sig faktiskt ut så långt det gick utan att behöva simma. Vi såg också ett gäng stora fiskar som simmade omkring i vassen och skrämde livet ur oss, eftersom var och en plaskade som en hel labrador (och vid första anblicken var väldigt lika ormar). Jag får kanske konsultera min far i vad det kan ha varit för skummisar.
Idag kommer bli en ganska tråkig dag för lilla kooiker, eftersom jag först ska jobba, sen komma hem en stund, och sen gå på personalfest. Fast hon ska få testa sina nya geggfyllda märgben, som jag skapade igår. Detta genom den ganska snuskiga metoden att koka upp lite köttbuljong, blanda ihop saker såsom träningskorven som började bli lite äcklig, äggula och eventuella andra saker man inte tänker äta själv, göra en sörja av alltihop och fylla urgnagda märgben med det. Efter en natt i frysen förväntar jag mig att de ska hålla fröken sysselsatt i alla fall en stund. Om någon har lust att göra samma sak, så rekommenderar jag minst ett öppet fönster i närheten.
Faktum är att jag var ganska effektiv igår, jag hann också prata en stund med en ombudsman från facket, jobba några timmar på kvällen, och städa. Inte för att det syns idag, efter en hundrunda i blöt skog är golven lika grusiga som vanligt.
För övrigt bevisade Malva just att target-träningen är ganska väl befäst, när ett grytunderlägg (jo, vi använder ett grytunderlägg som targetplatta) rullade ut ur min väska och la sig mot kanten på tv-bänken. Malva som låg och sov på soffan skuttade upp, sprang bort och trampade prydligt mitt på grytunderlägget. Duktig vovve!
Idag var jag till exempel uppe kl 7, för att hinna springa en runda med Mallowschmallow och fixa lite innan jobbet kl 10. Satte mig vid min eminenta (och eventuellt döende) dator för att stressa i mig lite frukost, bara för att upptäcka att jag inte börjar förrän kl 11. Bah.
Nåväl, nu hinner jag ju göra en hel massa grejer (eller sova igen timmen jag hade kunnat sova imorse) innan jag faktiskt behöver gå till jobbet. Kanske borsta igenom fröken fällapa en runda. Och, så har jag ju som sagt varit svinduktig och motionerat. Som en antilop (läs sjölejon) flög jag genom skogen, och Malva flög med. Faktum är att Malva nog sprang 3 gånger så långt som jag gjorde, eftersom hon fick vara lös och själv ansvara för att ha koll på sin flåsande matte.
Igår (när jag också sprang!) fick fröken Malva bada lite också, som vanligt var det inte tal om att simma men det blev en del knäppryck runt i vattenkanten, och hon vågade sig faktiskt ut så långt det gick utan att behöva simma. Vi såg också ett gäng stora fiskar som simmade omkring i vassen och skrämde livet ur oss, eftersom var och en plaskade som en hel labrador (och vid första anblicken var väldigt lika ormar). Jag får kanske konsultera min far i vad det kan ha varit för skummisar.
Idag kommer bli en ganska tråkig dag för lilla kooiker, eftersom jag först ska jobba, sen komma hem en stund, och sen gå på personalfest. Fast hon ska få testa sina nya geggfyllda märgben, som jag skapade igår. Detta genom den ganska snuskiga metoden att koka upp lite köttbuljong, blanda ihop saker såsom träningskorven som började bli lite äcklig, äggula och eventuella andra saker man inte tänker äta själv, göra en sörja av alltihop och fylla urgnagda märgben med det. Efter en natt i frysen förväntar jag mig att de ska hålla fröken sysselsatt i alla fall en stund. Om någon har lust att göra samma sak, så rekommenderar jag minst ett öppet fönster i närheten.
Faktum är att jag var ganska effektiv igår, jag hann också prata en stund med en ombudsman från facket, jobba några timmar på kvällen, och städa. Inte för att det syns idag, efter en hundrunda i blöt skog är golven lika grusiga som vanligt.
För övrigt bevisade Malva just att target-träningen är ganska väl befäst, när ett grytunderlägg (jo, vi använder ett grytunderlägg som targetplatta) rullade ut ur min väska och la sig mot kanten på tv-bänken. Malva som låg och sov på soffan skuttade upp, sprang bort och trampade prydligt mitt på grytunderlägget. Duktig vovve!
Patellakontroll - check.
Idag har jag varit elak mot Roadkill. Jag fyllde honom med korv.
Eller ja, resterna av honom, jag tänkte att om han nu ändå är död så kan han ju tjänstgöra som aktiveringsleksak, huvudlös som han är. Det uppskattades, i alla fall!
Igår var vi hos veterinären och kollade patellan. Det gick bra, förutom att de glömde bort oss så att vi fick vänta i 45 minuter innan själva undersökningen faktiskt genomfördes. Fast som plåster på såren fick vi det hela gratis, så det kanske kan vara värt den stunden.
Fröken hade i alla fall 0 på båda sidor (ja, det är bra), så nu behöver vi inte oroa oss för det mer!
I övrigt har Malva varit ganska lat denna veckan, i helgen jobbade jag som en liten apa (11-timmarspass både lördag och söndag, tjoho), så Malva fick ha husse som sällskap. Men vi var på agilitykurs i måndags, vi var bara 2 stycken där så lilla kooiker fick jobba en hel del och var ganska slutkörd när vi kom hem. Matte också, eftersom jag som sagt hade jobbat en del och dessutom fick börja lära mig framförbyten och grejer, och med andra ord plötsligt behövde registrera vart mina fötter var och hur de flyttade sig. Svinkul var det i alla fall, jag kände mig som en mästare och Malva sprang omkring som en galning, som vanligt. Vi ska försöka promenera ner i alla fall någon dag till denna veckan och kuta omkring lite.
Nu ska jag fundera över om jag ska a) slänga mig på gräsmattan och lata mig, eller b) göra köttbullar, och vara huslig. Eller kanske gå ner och be vägarbetargubbarna vänligt men bestämt att inte rulla fram sin stora gnisslande grävmaskin framför mitt öppna fönster imorgon klockan 7. Det gjorde de nämligen idag - och igår - och i förrgår...
Eller ja, resterna av honom, jag tänkte att om han nu ändå är död så kan han ju tjänstgöra som aktiveringsleksak, huvudlös som han är. Det uppskattades, i alla fall!
Igår var vi hos veterinären och kollade patellan. Det gick bra, förutom att de glömde bort oss så att vi fick vänta i 45 minuter innan själva undersökningen faktiskt genomfördes. Fast som plåster på såren fick vi det hela gratis, så det kanske kan vara värt den stunden.
Fröken hade i alla fall 0 på båda sidor (ja, det är bra), så nu behöver vi inte oroa oss för det mer!
I övrigt har Malva varit ganska lat denna veckan, i helgen jobbade jag som en liten apa (11-timmarspass både lördag och söndag, tjoho), så Malva fick ha husse som sällskap. Men vi var på agilitykurs i måndags, vi var bara 2 stycken där så lilla kooiker fick jobba en hel del och var ganska slutkörd när vi kom hem. Matte också, eftersom jag som sagt hade jobbat en del och dessutom fick börja lära mig framförbyten och grejer, och med andra ord plötsligt behövde registrera vart mina fötter var och hur de flyttade sig. Svinkul var det i alla fall, jag kände mig som en mästare och Malva sprang omkring som en galning, som vanligt. Vi ska försöka promenera ner i alla fall någon dag till denna veckan och kuta omkring lite.
Nu ska jag fundera över om jag ska a) slänga mig på gräsmattan och lata mig, eller b) göra köttbullar, och vara huslig. Eller kanske gå ner och be vägarbetargubbarna vänligt men bestämt att inte rulla fram sin stora gnisslande grävmaskin framför mitt öppna fönster imorgon klockan 7. Det gjorde de nämligen idag - och igår - och i förrgår...
Vårbilder!
Nu när jag har tömt kameran (som ni kanske redan har listat ut, med tanke på att föregående inlägg kom sisådär en vecka senare än det faktiskt hände), tänkte jag berika era liv med att lägga upp ett gäng våriga bilder som jag har sprungit omkring och tagit de senaste dagarna. Samtidigt ska jag försöka övertala Malva att inte vara på mattan och äta sitt nya, stora, färska, ganska illaluktande, och väldigt slemmiga märgben...
Förhoppningsvis ska bilderna ploppa upp större om man klickar på dem (men det vet man aldrig - de kanske luras!)
För övrigt var vi på agilitykurs igår igen, och Malva var svinbra. Vi kommer alltså att äga sönder alla, så snart hon blir gammal nog att tävla! (och har förstått att man inte får hitta på egna banor, utan faktiskt måste lita på att jag vet vilket hinder vi ska ta...)
För övrigt var vi på agilitykurs igår igen, och Malva var svinbra. Vi kommer alltså att äga sönder alla, så snart hon blir gammal nog att tävla! (och har förstått att man inte får hitta på egna banor, utan faktiskt måste lita på att jag vet vilket hinder vi ska ta...)
Vattenhundar
Förra veckan var jag hemma i skogen och tog lite bilder på tramshundarna (och klippte av Zixten ett par kilo hår):
Malva doppar mest fötterna och hämtar skräp - som vanligt. Hon hade inga problem med att doppa ner huvet så att hon blåste bubblor i vattnet, men att simma ansåg hon var ganska överskattat.
Att stå och spana på bryggan efter pinnar och löv som flyter in mot kanten är en bra sysselsättning, tycker Malva.
Katten satt hemma i blomlådan och väntade. Blommorna i blomlådan verkar för länge sen ha gett upp hoppet om att kunna överleva under en katt.
Vi var nere vid sjön och badade lite (inte jag då, utan hundarna). Zixten uppskattade det mest, och tuffar här omkring i vattnet med en pinne, som vanligt.
Malva doppar mest fötterna och hämtar skräp - som vanligt. Hon hade inga problem med att doppa ner huvet så att hon blåste bubblor i vattnet, men att simma ansåg hon var ganska överskattat.
Att stå och spana på bryggan efter pinnar och löv som flyter in mot kanten är en bra sysselsättning, tycker Malva.
Katten satt hemma i blomlådan och väntade. Blommorna i blomlådan verkar för länge sen ha gett upp hoppet om att kunna överleva under en katt.
Och lammen beslöt sig för att ta en liten promenad på gårdsplanen...
Tyvärr glömde jag att ta en bild på den färdigklippta Zixten (som är lite ojämn, för klippmaskinen ville inte riktigt vara med hela tiden), men jag kan garantera att han ser mycket fin och asrolig ut!
