monstermalva

I helgen var jag, min kära mor och Malva på utställning i Bräkne-hoby. Tyvärr deltog vi inte, mest för att vi inte hade anmält oss, och då får man faktiskt inte vara med. Men vi tittade på en massa massa hundar och övade på att titta på dem utan att springa fram och klättra på dem. Malva var faktiskt riktigt duktig, lyhörd och koncentrerad, för en gångs skull. Så hade jag också köttbullar i fickan att muta med, kanske bör nämnas.
Zixten fick ett nytt halsband, och Malva fick nästan ett strasshalsband, men det passade inte riktigt så hon fick nöja sig med köttbullarna och ett par barn som gosade med henne.

I helgen har vi också tagit upp träningen i att vara i bur, vilken vi har försummat ett tag. Resultatet är just nu att fröken Valp går in i buren, något slokörad trots att den är preparerad med diverse grisöron och godisbitar, ställer sig i öppningen och fixerar mig med blicken i de minuter hon behöver vara där inne, för att sen nöjt trava ut när hon får varsågod. Detta arga stirrande verkar fortsätta även om jag skulle gå iväg, men ingen tass lämnar buren. Eftersom hon dock glatt går in och lägger sig för att sova i buren när jag inte säger till henne, så anser jag det ändå som någon slags lyckande.
Vi har också jobbat på det asbraiga tricket "stå med framtassarna på en pall och använd bakbenen för att snurra runt pallen och se lite töntig ut", och nu går det nästan ett helt varv. Jag planerar att vara så avancerad att jag faktiskt lägger ut en film på det när vi lyckas med hela varvet runt, mest för att visa hur töntigt men ändå coolt det ser ut. Men! Jag behöver hjälp. Om någon kan komma på ett vettigt kommando att lägga på den nyss beskrivna grejen, vänligen informera mig om detta! Jag vill inte använda "snurra" eftersom jag tänker lära henne snurra vanligt också. Just nu funderar jag på "runt", vilket egentligen också känns som något som kanske passar bättre på ett annat trick, men jag har lite dålig fantasi. Annars kan jag ju köra på "liktorn" eller "sladd"... Men bättre förslag (eller sämre!) mottages tacksamt!


Idag har jag varit i Växjö och hälsat på min kära (fuskande!) pojkvän, som jag tycker om eftersom han köpte zooapor och fika till mig. Malva fick dock inte följa med, och eftersom vi är besatta av varandra innebär det att hon nu sitter i min säng och ser plågad ut. Hennes dilemma är att hon vill ligga i mitt knä, men det är väldigt knöligt och dessutom varmt så egentligen vill hon nog inte.

Exempel på sovställningar hon har provat, och ratat:

Eftersom jag inte har något liv, så har jag följt uppmaningen längst ner på alltomhundar-forumets sida, och skickat in en bild på mitt troll till Dogmans skicka-en-gosig-bild-på-ditt-djur-tävling. Nej, jag vet inte varför. Men eftersom det vore sorgligt att sluta på noll röster så kan ju någon vänlig själ som inte heller har något liv kanske gå in och rösta på trollet här, eller på någon annan bild som är bättre (jag röstade på grodan som leder, jag är alltså världens kanske sämsta tävlingsmänniska...).
Mitt mål är 3 röster. Svindlande, jag vet!



EDIT: Eh, okej, Malva är uppenbarligen mer tilldragande än jag trodde. Nu, knappt två dygn senare, ser jag att jag är uppe i 749 röster! Detta innebär att vi har klarat vårt mål, med en marginal på 746 röster. Och vi leder. Släng dig i väggen, tjocka lilla groda, MonsterMalva är mästaren av att skaffa fans!


EDIT 2: Skojade bara. Det var visst mest fuskröster (se kommentarerna), eftersom min kära man tyckte att det var en fin gest att fuska till mig en vinst. Men vi har ändå klarat vårt mål, nu har vi 6 röster, och jag har inte ens röstat själv! (6 äkta fans är uppenbarligen bättre än 500 låtsasfans)
Nu får det vara slutändrat i det här inlägget, här behövs ett nytt!

att den här bloggen ser förfärlig ut. Och jadå, det gör den! Jag har nämligen fått för mig att eh, joho, jag vet minsann hur man fixar till en blogg, hur svårt kan det vara?
Lite krångligare än jag tänkte, eventuellt. Men! Jag tänker inte ge mig, och därför kommer antagligen den stackars bloggen att genomlida en hel del fula utseenden innan jag ger upp och helt enkelt använder de färdiga teman som finns. Och, eftersom jag envist vägrar att bara googla fram vad som ska stå för att det ska bli rätt, så testar jag helt enkelt att ändra en liten bit av koderna i taget och ser vad som händer. (Sanna gråter antagligen över min dunhet vid det här laget). Till exempel kan ni ju se att jag har lyckats pluttra dit en banner, som dock råkar sitta lite på sned. Jag tänker inte tala om hur lång tid det tog mig, för det är ganska sorgligt. Hmm, tänker ni kanske, har jag inte sett den bilden förr? Svaret är: Johodå! Det är nämligen en precis likadan banner som alla andra hundbloggar på hela internet har, en halvkass photoshopsammanslagning av 3000 bilder på just min asgulliga hund (insert valfritt föremål för bloggandet here). Lite sudd här, lite fluff där, och TA-TAA! - en helt "unik" bildrad med min alldeles egna hund att peta in i bloggen (fast det hade kanske varit lättare att ta en sån där förvald design och bara byta bild, istället för att behöva peta in den helt själv.. nåja, jag måste ju vara lite egen).
Dock ser jag ju nu att jag har glömt den snirkliga texten varje respektabel hundbloggsbanner bör ha. Men å andra sidan gengäldar jag det med den asgröna texten däruppe. (Jag lovar, jag ska ändra den. På hedersord).

Anyhoo, eftersom katten ligger och klöser mig beslutsamt i benet, Malva har kräkts upp sin kvällsmat (som hon numera äter i alla fall, det är ju alltid något..) tillsammans med diverse andra oidentifierbara ting, och någon just blev av med sin hjärna på tv, så börjar jag känna mig något omotiverad att fortsätta vara vaken. Jag måste dessutom fiska upp Malva från djupet av soffan, där hon har begravt huvudet av någon anledning som jag antagligen aldrig kommer få veta.
Antingen kommer jag alltså fortsätta misshandla min blogg"design" i morgon, eller så kommer jag tröttna och den får se ut såhär några månader tills jag bryr mig om att ta tag i det igen. Jag hoppas innerligt på det första alternativet...

Igår fick Malva 2 nya leksaker! Hon fick en sån här, den gula myrsloken med ett lite drogat leende, och en sån här liten tramsig dinosaurie (utvald av halvhusse). Vi var nämligen på marknad igår, i Växjö, där vi även åt munkar. Malva åt visserligen ingen, men stoppade istället in huvudet i en mjölpåse och luktade därefter som en nybakad munk resten av dagen. Jag kan rekommendera mysloken, eftersom den låter som någon form av deprimerad och lite trasig trumpet när man trycker på den, vilket är jättekul. Än så länge i alla fall, risken finns att pipgrejen kommer opereras ut ur båda leksakerna ganska snart. Om någon vill ha lika coola leksaker som Malva så finns de i alla fall på hundzonen.se.

Nu är vi i Älmhult, där Malva precis försökte gräva ner en bättre-munhygien-tugg-grej under en sladd. Varför förstår jag inte, hon borde istället ha svalt den hel av hunger eftersom hon vägrar äta sin mat. Vilket får mig att fundera på om
a) hon har någon form av ätstörning, hon är ju ändå på gång att bli hundmotsvarigheten till en tonårig flicka.
b) hon har en hemlig gömma av mat någonstans, skickligt undangömd i familjen Karlssons näst intill kliniskt rena hus, som hon äter av på nätterna eller
c) fodret kanske börjar bli gammalt och lite härsket, hon har ju trots allt levt väldigt länge på en säck och även om jag tycker att det luktar som vanligt har jag ju faktiskt inte smakat på det - det kanske i själva verket är jätteäckligt.
Jag har beslutat att om hon nu tycker att det är så roligt att svälta sig, så får hon väl leva på uppmärksamhet, tuggben (för såna är det inga problem att äta, eller pizza eller kyckling för den delen. Eller blandningen av leverpastej och skinka som min käre pojkvän tyckte det var smart att ersätta maten med när inte jag var hemma...) och damm tills vi åker hem imorn, och sen får vi utföra ett antal tester för att se vad som är felet.

I lördags fick Malva följa med på 20-årsfest i Skåneland, vilket hon inte alls uppskattade. Mest för att hon fick tillbringa kvällen instängd bakom kompostgaller istället för i mitt eller någon annans knä, och trots att hon hade sällskap av båda hundarna Nilsson var hon inte nöjd med det arrangemanget. Som tur väl var kunde ingen ta sig till toaletten utan att gå igenom hundarnas lilla territorium, vilket gjorde att Malva kunde attackera folk med ganska jämna mellanrum och tvinga dem att gosa med henne.

I söndags insåg sen jag och Anna (som alltså var värd för festen) att det var halvbra idé att gå upp klockan halv 6, efter att ha avslutat festen vid 3-tiden. Men, vi rullade beslutsamt upp ögonlocken och for iväg till Åhus på agilitytävling. Dessvärre gick det inte så bra för Anna och Garbo, men Malva fick miljöträning of doom och lyckades till slut acceptera att hon inte fick varken jaga tävlingsekipagen, krama alla hon såg, eller gräva hål över hela området. Det finns alltså hopp om att det ska bli en väluppfostrad hund av henne, någon gång.

Eftersom jag är som jag är, glömde jag naturligtvis att ta med mig kameran, så trots att vi satt positionerade precis bredvid den ena agilitybanan har jag inga fancy agilitybilder att visa upp. Jag är också lite ledsen för att det bara var large-hundarna som tävlade när vi var där, small och medium tävlade i lördags vilket gjorde att vi missade eventuella rasfränder till Malva som kanske hade tävlat då. Men vi fick se många duktiga hundar av större storlek i alla fall!

För övrigt skulle jag ha skrivit detta igår, när det var 101010, det hade sett coolt ut. 101011 är helt enkelt inte samma sak... Men jag får väl satsa på 111111 istället...

Jajamän, ikväll är vi själva hemma, Schmalva och jag. Vi firar det med att titta på Idol (för vi faller för grupptryck, och vi är stolta över det!), jag äter popcorn och Malva gnager förnöjt på ett fruset vildsvinsben. Eller, så hade jag tänkt att det skulle se ut. I själva verket försöker Malva desperat byta sitt slemmiga, köttiga ben mot mina fluffiga, goda popcorn. Jag vägrar.

Jag har försökt förklara för Malva att om hon var en vild hund skulle det vara mycket smartare att satsa på ett köttben för att överleva än att försöka hitta popcorn, på vilket hon svarade med att rulla ihop sig vid mitt ben och börja stirra bedjande på mig för att få mig att ändra mig.
Jag försökte också förklara för Malva att dessa popcorn som hon så förtvivlat försöker få tag i är precis samma popcorn som för några minuter sen fick henne att tro att vi var utsatta för en massiv attack och springa runt i köket i panik för att försöka undgå att bli sönderpepprad av valfritt automatvapen. Som visade sig vara popcornpoppargrejen, inte ett automatvapen, och ganska ofarlig när man fick se den från famnhöjd.
Nåväl, jag har i alla fall någonstans att göra av de brända popcornen.

Idag har jag för övrigt varit ganska produktiv, som omväxling, och till exempel bakat 73 kanelbullar. Dessutom har jag tonat mitt hår (läs: mamma har tonat mitt hår) så att jag faktiskt har något sånär samma färg över hela huvudet. Malva har hjälpt till, mest genom att vandra runt och kräva uppmärksamhet och slicka upp mjöl från golvet, och lite genom att med jämna mellanrum springa ut i tvättstugan och hämta en strumpa att lägga på lämplig plats i köket. Hon stöttade också mig i duschen, genom att uppmuntrande slicka på duschdraperiet och då och då sticka in huvudet för att se om det fortfarande skvätte vatten när man gjorde så.
Jag har också, som ni kanske ser, lyckats få min mobil att skicka över bilder till datorn igen. Det visade sig att skiten bara behövde startas om. Därför kan jag nu bjuda er på denna vackra bild av en valp som blåser i vinden:

Om någon undrar varför hon är smutsig på nosen, så är det för att hon just har grävt ett hål i gräsmattan. Detta gjorde hon medan jag klippte Zixtens tassar häromdagen.


Slutligen kan jag stolt meddela att jag har fått en ny läsare! Välkommen Eric, vän till Malvas syster Mynta, och tack för att du höjer mitt genomsnittliga läsarantal till 7 om dagen! Släng er i väggen, Kissie och övriga blonda tramsbloggare, jag kommer ta över er på nolltid.

Jag har noterat att andra människor som bloggar försöker vara coola och dela in sina blogginlägg i olika kategorier. Det är säkert en asbra idé, men så avancerad pallar då inte jag vara, minsann.
Idag har Malva haft överskottsenergi a'la über, kanske för att jag lämnade henne i Zixten och mammas våld medan jag var och skaffade mig ultimata vuxenpoäng i form av körkort. Malva valde att protestera genom att hoppa jämfota hela eftermiddagen, och slutligen ta ut sina aggressioner på katten och ett grisöra.

I morgon får vi nog ta tag i oss själva och göra något vettigt, valp och jag. Kanske vältra oss i hjortklövarna min käre far har fixat åt oss. Oh, eller klippa av ett par kilo hår från Zixtens tassar, han ser ut att ha någon form av ultratjocka tofflor på sig...

Alla mina blommor har dött, förresten. Det känns ju sådär att jag har ansvar för ett hundliv när jag inte kan hålla en växt vid liv. Fast växterna är lite sämre på att upplysa mig om sin existens, så de får skylla sig själva.

Idag fyller Malva hela 6 månader! Big day, big day, och jag kan upplysa om att hon nu är eventuellt lite högre (äh, jag orkade inte mäta) och väger 7,2 kg, minsann!
7-kilosvalpen firar denna glada dag med att sova i min säng, just nu, utdragen i någon slags galopperande men vält och eventuellt död häst-formation. Tidigare under dagen har hon även roat sig med att jaga just hästar (eller, försöka flitigt i alla fall) och ha blåbärsrisrace (säg det fort om ni kan, det låter skitkul) med Zixten al Pixten. Fast i omvänd ordning.
Efter den glada rundan i blåbärsskogen kom nämligen vår granne Angelo (jodå, vi har en granne som heter Angelo, det visste ni inte! Han är holländsk, och klättrar i träd) och talade om att "den lilla hästen har rymt". Han råkar bo precis vid en av hästhagarna, nämligen. Och jajamän! Den lilla hästen i egen tjock person stod fridfullt utanför de andra hästarnas hage i väntan på att jag skulle plocka fram lite mat att locka in henne med. Och så fick jag och min lilla hund och min stora hund spatsera iväg och hämta hem häst nummer nästa, som förtvivlat stod kvar i första hagen och inte hade vågat följa med.
Alla hästar hemma nu, alltså.


Sanna upplyste mig häromdagen att Malva med råge har passerat åldersgränsen för att få tävla rallylydnad (4 månader), och att jag borde ha gjort något åt saken för längesen. Eftersom Malva har koncentrationsförmågan hos en 9-veckors valp fortfarande, så tror jag dock att tävlingskarriären får vänta ett litet tag till, eh... Dock var vi och tränade lite seriöst på grusplanen igår, och lilla fröken skötte sig rättså exemplariskt, kunde till och med gå fot i säkert 15 meter (tro mig, det är ett framsteg..). Hon kunde dessutom både sitta och ligga och nääästan stå på avstånd, samt krypa - eller ja, kravla är väl snarare rätt ord, men hon kom i alla fall framåt!
Allt går med lite falukorv och en gammal strumpa, alltså.

Dessutom har jag nu inte bara lyckats få en telefon som vägrar skicka över bilder (falukorv verkar inte funka i den situationen), utan även lagt sladden till den "riktiga" kameran på ett ställe som är lite för bra till och med för mig. Jag har alltså ingen aning. Jag hittade visserligen en mobilsladd nyss, men eftersom det står Nokia på den och Samsung på min mobil så tvivlar jag på att den kommer göra så stor nytta. Alltså får ni räkna med en viss bildtorka framöver!


Oh, en sak till! Jag upptäckte just att jag tydligen inte kan stava till reflex, men eftersom jag hade mvg i svenska på gymnasiet så gör det inget.