C-uppsats och Mens-monster
Nu är det Daniel "Husse" Karlsson som skriver! Eftersom jag inte anser att blogga är en en giltig aktivitet för en människa med mer än två vänner, kan jag inte lova en jämnare uppdateringsfrekvens angående Malvas lilla ynkliga liv. Däremot kan jag lova att jag kommer göra substansrika uppdateringar som kanske kan tillför er läsares liv med någon form av glädje.
Tidigare tillkännagivna rykten har visat sig stämma! Malva ankom under gårdagskvällen med bussgods, och med sig hade hon en liten hormonstinn 16-åring som numera sitter klistrad framför sitt Xbox!
Denna lilla fröken känner ni säkert igen. Men just nu är hon inte sig själv. Hon har förvandlats till ett blödande mensmonster som bara springer runt i min lägenhet och droppar blodfläckar över hela golven. Som ett led i den studentkultur jag lever i gör det mig ingenting, eftersom jag inte har några mattor. Så det är ganska lättstädat. Det där med avsaknande av mattor i lägenheten är dock inte självvalt. Det är något samma lilla monster har hjälpt till med genom att spy ner mina tidigare mattor. Detta är dock runt ett år sedan, så jag har typ kommit över det Hmpf...
I övrigt har min och Malvas dag varit sådär, för första gången på väldigt länge stannade jag hemma från en föreläsning idag. Är fruktansvärt stressad över den kommande inlämningen på onsdag där första delen av arbetet betygsätts. Jag och Danne har därför spenderat nästan sex timmar av eftermiddagen och kvällen till att finslipa skiten. Det går sådär, men mitt rum har förvandlats till ett kontor som kan skådas nedan:
Lägg märket till följande;
1. Påsen med tvätt är ren!
2. Ljusstaken är kvar sedan julen, för det är snyggt
3. Det stora lysande på bordet är en isbjörn. Coolt.
Om ni vill veta vad vi skriver om så kan man beskriva det som följer;
Tidigare tillkännagivna rykten har visat sig stämma! Malva ankom under gårdagskvällen med bussgods, och med sig hade hon en liten hormonstinn 16-åring som numera sitter klistrad framför sitt Xbox!
Denna lilla fröken känner ni säkert igen. Men just nu är hon inte sig själv. Hon har förvandlats till ett blödande mensmonster som bara springer runt i min lägenhet och droppar blodfläckar över hela golven. Som ett led i den studentkultur jag lever i gör det mig ingenting, eftersom jag inte har några mattor. Så det är ganska lättstädat. Det där med avsaknande av mattor i lägenheten är dock inte självvalt. Det är något samma lilla monster har hjälpt till med genom att spy ner mina tidigare mattor. Detta är dock runt ett år sedan, så jag har typ kommit över det Hmpf...
I övrigt har min och Malvas dag varit sådär, för första gången på väldigt länge stannade jag hemma från en föreläsning idag. Är fruktansvärt stressad över den kommande inlämningen på onsdag där första delen av arbetet betygsätts. Jag och Danne har därför spenderat nästan sex timmar av eftermiddagen och kvällen till att finslipa skiten. Det går sådär, men mitt rum har förvandlats till ett kontor som kan skådas nedan:
Lägg märket till följande;
1. Påsen med tvätt är ren!
2. Ljusstaken är kvar sedan julen, för det är snyggt
3. Det stora lysande på bordet är en isbjörn. Coolt.
Om ni vill veta vad vi skriver om så kan man beskriva det som följer;
Uppdatering hemifrån!
Häromdagen fick jag denna bilden på Malva:
Det ryktas också om att fröken ska bli stadshund ett tag och åka upp till husse, så att hon kan förpesta hans liv med hjälp av diverse löp-hormoner (löpet som vi har väntat på sen i början på januari verkar faktiskt fundera på att anlända nu)
Idag har jag tappat en skitdyr glödlampa (värmelampa) i golvet, det var inte så duktigt gjort. Men jag fick inte stryk för det, istället får jag äran att försöka lära Gill att använda sin nyinköpta Iphone.
Åh, just det, jag har lärt mig ett nytt ord idag också!
Sleeping policemen = vägbulor
Bra att veta!
Det ryktas också om att fröken ska bli stadshund ett tag och åka upp till husse, så att hon kan förpesta hans liv med hjälp av diverse löp-hormoner (löpet som vi har väntat på sen i början på januari verkar faktiskt fundera på att anlända nu)
Idag har jag tappat en skitdyr glödlampa (värmelampa) i golvet, det var inte så duktigt gjort. Men jag fick inte stryk för det, istället får jag äran att försöka lära Gill att använda sin nyinköpta Iphone.
Åh, just det, jag har lärt mig ett nytt ord idag också!
Sleeping policemen = vägbulor
Bra att veta!
Mmmm....
(reservation för stavfel, testar att använda ajfånen till det hära...)
Klockan är nu strax 2 på natten här, och jag ligger och försöker andas och ska snart försöka mig på ännu en liten powernap innan Jenny kommer och byter av mig vid 3. Andas, tänker kanske ni, det är väl inte så komplicerat! Svaret är jo, när man har sprayat sönder rummet med odor kill så är det faktiskt lite jobbigt.
Valpvakten ikväll består av att ligga och sova i rummet med ena tiken (som lätt känner sig ensam) och då och då gå upp och kommendera in tiken i andra rummet till sina valpar så att de får i sig lite mat. So far, so good.
Ikväll verkar dock fröken Orchid känna sig lite extra ensam, så på de tio minuter ungefär det tog mig att kolla de andra valparna, hann hon kissa inne, bajsa inne och spy inne. Fyra gånger. Precis det man längtar efter mitt i natten...
I alla fall, för att skippa snusket och kanske faktiskt skriva om nåt trevligt, så kan jag konstatera att jag fortfarande trivs och har det bra, efter en månad här på gården. Kanske är det för att Brian bakade 3 olika sorters bakverk idag (makroner, muffins och äppelpaj) och vi dessutom har kvar cheesecake från igår, kanske inte. Tur för mig att det är mycket gående här, risken finns att jag kommer vara gödd som en julgris när jag kommer hem...
Idag frågade Gill om vi hade hört talas om ett företag som heter Siemens.
(Jovars, nån gång har man väl hört namnet...)
Okej, sa hon, han som kommer och tittar på valpar idag äger tydligen det.
Kanske kommer alltså en av de små ludna odjuren som just nu sjunger så fint för mig att bli en liten rikemansvalp så småningom! Det känns inte som att det vore den första att komma härifrån.
Häromdagen fick jag för övrigt titta i mikroskop på ett cellutstryk från en löptik som kom hit för parning, det var väldigt intressant (och bevisar att NV-linjen går att ha nytta av i hundsammanhang). Jag fick en väldigt pedagogisk lektion om celler som ser ut som stekta ägg och celler som ser ut som cornflakes.
Nu tror jag faktiskt att doften av rengöringsmedel och odor kill börjar lägga sig så smått, eller så börjar jag helt enkelt bli lite hög av den. Bäst för Orchid att hon håller sitt maginnehåll kvar inuti sig nu, jag har ingen lust att vakna upp till en ny omgång av kaos...
Pancake tuesday!
Är det idag, men vi åt inte pannkakor. Fast jag fick en pannkaka i alla fall, som Gill och Jenny hade snott på ringcraften som tröst för att jag inte var med. Den hade citrongojs och socker på sig, och var mycket smaklig.
Om någon undrar varför inte jag fick följa med på ringcraft så var det mest för att vi delade på oss för att slippa ha ett gäng hundar att göra sent på kvällen (de var hemma vid halv 10, normalt börjar vi fixa det sista med hundarna vid 7...), samt två valpkullar som vill ha mat. Jag fick istället följa med tidigare idag och ögonlysa en bunt av hundarna, vilket var ganska intressant. Alla var fria, så det var ju bra.
För övrigt så måste jag säga att jag är ganska förvånad över hur pass bra hundhållningen är här. Jag kom hit med låga förväntningar efter att ha sett hur det var på Irland, men faktum är att de här hundarna har det riktigt bra. Några bor visserligen i burar, vilket inte hade varit tillåtet i Sverige, men alla får komma ut många gånger om dagen, de får sina promenader varje dag, borstas minst en gång i veckan och de får ganska mycket mänsklig kontakt. Faktiskt så får de här hundarna betydligt mer stimulans en de på en viss stor svensk kennel jag vet om... Sen är det inte så säkert att det är så i resten av landet, jag vet ju att jag råkar bo hos en dam med rejält höga krav.
I alla fall, nu ska jag powernappa lite tills Jenny kommer och byter av mig hos valparna. Imorgon blir det troligen en ganska händelserik dag, igen.
Om någon undrar varför inte jag fick följa med på ringcraft så var det mest för att vi delade på oss för att slippa ha ett gäng hundar att göra sent på kvällen (de var hemma vid halv 10, normalt börjar vi fixa det sista med hundarna vid 7...), samt två valpkullar som vill ha mat. Jag fick istället följa med tidigare idag och ögonlysa en bunt av hundarna, vilket var ganska intressant. Alla var fria, så det var ju bra.
Så här stora har de här töntarna blivit!
För övrigt så måste jag säga att jag är ganska förvånad över hur pass bra hundhållningen är här. Jag kom hit med låga förväntningar efter att ha sett hur det var på Irland, men faktum är att de här hundarna har det riktigt bra. Några bor visserligen i burar, vilket inte hade varit tillåtet i Sverige, men alla får komma ut många gånger om dagen, de får sina promenader varje dag, borstas minst en gång i veckan och de får ganska mycket mänsklig kontakt. Faktiskt så får de här hundarna betydligt mer stimulans en de på en viss stor svensk kennel jag vet om... Sen är det inte så säkert att det är så i resten av landet, jag vet ju att jag råkar bo hos en dam med rejält höga krav.
I alla fall, nu ska jag powernappa lite tills Jenny kommer och byter av mig hos valparna. Imorgon blir det troligen en ganska händelserik dag, igen.
Ringcraft
Ja, idag har jag varit i Skottland, minsann, på ringträning med 6-månadersvalparna. Tydligen är den lilla klubben vi åker till i Skottland bättre än den som finns närmare i Carlisle, alla toppuppfödarna runtomkring samlas visst på samma ställe. Och så hade de massa god fika.
Jag åkte med för att hålla den hund som inte visades för "domaren", eftersom jag inte har lärt mig hur hundarna ska stå och visas rätt ännu. Rätt var det var hojtade dock instruktören att vi skulle ställa upp hundarna och naturligtvis lyckades jag befinna mig precis mitt framför henne, så det var bara att se glad ut, smygtitta lite åt ena hållet på hur Jenny gjorde och lite åt andra hållet för att få lite pekande intruktioner från Gill, flytta lite på Josies fötter och se glad ut. Inte riktigt lika enkelt som "här titta på godisen jag viftar med, stå still i 5 sekunder nu" som jag har kört med Malva.
Men, alla var snälla och trevliga och ingen åt upp mig, och så småningom kommer jag också kunna strutta runt med en stilig galen goldenvalp vid sidan (de är inte särskilt följsamma, kan påpekas).
Det slog mig under kvällen återigen hur artiga och vänliga engelsmännen är. Och inte alls som svenskar oftast är, lite krystat artiga, man ler lite stelt och har en ytlig konversation. Här är man liksom familj med en gång, bara faktumet att man är där betyder att man är en i gänget. Folk jag inte ens hade hälsat på började peka ut hundar och prata om hur de rörde sig och berätta historier och greja, och det var inte direkt för att det var brist på andra att prata med.
Överlag så är folk ibland så trevliga utan anledning att man blir nästan blir lite ställd - som typ när jag skulle köpa en macka på Heathrow och mannen som sålde den pratade på om var jag kom från och vart jag skulle och hur det var med det ena och det andra (orkar han göra så med alla kunder??).
Men det är väl en vanesak, eller som Gill påpekade häromdagen så är det jättelätt att konversera med en svensk person även om man inte kan språket. Det är bara att lägga in "jahaa", "jaha?" och "mmm" på lämpliga ställen. Enligt hennes uppfattning var de tre svenska orden som används mest "mmm", "också" och "vad sa du?" (well, det sista är ju en mening, om man ska vara petig). Ganska roligt att höra vad en utomstående tycker är typiskt svenskt.
Dessutom har Gill och Brian varit med på svenska fester ett par gånger, och hon tyckte att svenskarna har ett väldigt speciellt sätt att festa på - antingen dricker vi inte alls, eller så blir vi jättefulla. Inget mellanting. Fast, sa hon, anledningen till det är att vi envisas med att skåla hela tiden, och dessutom sjunga sånger till det.
Här finns dock en del svenska influenser - det har ju trots allt funnits fler svenska kennelmaids här innan. Grillkrydda, till exempel. Och ketchup kallas för "swedish sauce" för att vi har det till allting...
Och så finns det ju AGA-spisen, och en gammal Volvo.
Anyway, nu ska jag ägna mig åt att tvinga valpar att äta lite - det är min tur inatt nämligen. Och så ska jag titta på reklamer med en surikat som heter Sergei, tydligen ska det vara jätteroligt.
Åh, just det, vi har plusgrader här nu. Enjoy your snökaos, bahahaha!
Jag åkte med för att hålla den hund som inte visades för "domaren", eftersom jag inte har lärt mig hur hundarna ska stå och visas rätt ännu. Rätt var det var hojtade dock instruktören att vi skulle ställa upp hundarna och naturligtvis lyckades jag befinna mig precis mitt framför henne, så det var bara att se glad ut, smygtitta lite åt ena hållet på hur Jenny gjorde och lite åt andra hållet för att få lite pekande intruktioner från Gill, flytta lite på Josies fötter och se glad ut. Inte riktigt lika enkelt som "här titta på godisen jag viftar med, stå still i 5 sekunder nu" som jag har kört med Malva.
Men, alla var snälla och trevliga och ingen åt upp mig, och så småningom kommer jag också kunna strutta runt med en stilig galen goldenvalp vid sidan (de är inte särskilt följsamma, kan påpekas).
Det slog mig under kvällen återigen hur artiga och vänliga engelsmännen är. Och inte alls som svenskar oftast är, lite krystat artiga, man ler lite stelt och har en ytlig konversation. Här är man liksom familj med en gång, bara faktumet att man är där betyder att man är en i gänget. Folk jag inte ens hade hälsat på började peka ut hundar och prata om hur de rörde sig och berätta historier och greja, och det var inte direkt för att det var brist på andra att prata med.
Överlag så är folk ibland så trevliga utan anledning att man blir nästan blir lite ställd - som typ när jag skulle köpa en macka på Heathrow och mannen som sålde den pratade på om var jag kom från och vart jag skulle och hur det var med det ena och det andra (orkar han göra så med alla kunder??).
Men det är väl en vanesak, eller som Gill påpekade häromdagen så är det jättelätt att konversera med en svensk person även om man inte kan språket. Det är bara att lägga in "jahaa", "jaha?" och "mmm" på lämpliga ställen. Enligt hennes uppfattning var de tre svenska orden som används mest "mmm", "också" och "vad sa du?" (well, det sista är ju en mening, om man ska vara petig). Ganska roligt att höra vad en utomstående tycker är typiskt svenskt.
Dessutom har Gill och Brian varit med på svenska fester ett par gånger, och hon tyckte att svenskarna har ett väldigt speciellt sätt att festa på - antingen dricker vi inte alls, eller så blir vi jättefulla. Inget mellanting. Fast, sa hon, anledningen till det är att vi envisas med att skåla hela tiden, och dessutom sjunga sånger till det.
Här finns dock en del svenska influenser - det har ju trots allt funnits fler svenska kennelmaids här innan. Grillkrydda, till exempel. Och ketchup kallas för "swedish sauce" för att vi har det till allting...
Och så finns det ju AGA-spisen, och en gammal Volvo.
Anyway, nu ska jag ägna mig åt att tvinga valpar att äta lite - det är min tur inatt nämligen. Och så ska jag titta på reklamer med en surikat som heter Sergei, tydligen ska det vara jätteroligt.
Åh, just det, vi har plusgrader här nu. Enjoy your snökaos, bahahaha!
Bilder!!
Idag har jag för första gången varit utanför gården sen jag kom hit! Gill sa att hon var rädd att jag skulle känna mig som en fånge och tog med mig till en djuraffär för att köpa valpmat. Det var trevligt, mest för att det är roligt att sitta och lyssna på historier, det är helt galet vad mycket de här människorna har varit med om och åstadkommit.
I alla fall, jag har lagt över bilder från ajfånen och tänkte att jag slänger upp ett par, så får ni i alla fall se lite grann hur jag har det - eller rättare sagt vilka jag umgås med:
Okej, så där var åtminstone lite hundar att gulla över! Nu ska jag sova, för en god natts sömn är något man verkligen lär sig att uppskatta i valpvaktartider!
I alla fall, jag har lagt över bilder från ajfånen och tänkte att jag slänger upp ett par, så får ni i alla fall se lite grann hur jag har det - eller rättare sagt vilka jag umgås med:
Den här mannen heter Cirquin. Som ni ser, trots det konstiga ljuset, inte särskilt fet eller vit, även fast han är en utställningsgolden. Det gillar vi. Fast han har gigantiskt huvud, stackarn.
Hans brorsa Lino, som är lite vitare och mycket galnare. Men tydligen också en väldigt stilig och bra hund.
Det här kanske är svårt att se, men kullarna långt där borta är Skottland. Utsikt från hundarnas rasthage...
Valphög, av de tjocka fina valparna som är drygt 2 veckor gamla nu.
Tjockvalp/marsvin
Mindre tjocka valpar ur den andra kullen som är ungefär en vecka yngre, i detta fallet de två "wee ones" som vi håller extra koll på.
Och så de större ligisterna, ungefär 5 månader gamla är dessa, Cassie och Josie.
Okej, så där var åtminstone lite hundar att gulla över! Nu ska jag sova, för en god natts sömn är något man verkligen lär sig att uppskatta i valpvaktartider!
Puppy duty
Okej, klockan är typ 4 på morgonen, och anledningen till att jag sitter här och skriver blogginlägg är för att jag har valpvakten inatt. En av valparna ur senaste kullen är lite dålig på att äta, vilket betyder att man behöver sätta fast den på mamma Poppy och se till att den verkligen får i sig ordentligt med mat, ungefär en gång i timmen. I teorin skulle jag kunna sova en stund mellan matandet och sätta en klocka varje timme, men i praktiken ligger jag och tittar på tv-serier och vågar inte somna eftersom jag misstänker att det kommer bli jobbigare och jobbigare varje timme jag ska upp (man är ju inte direkt känd för att gå upp så fort klockan ringer....). Dessutom vet jag att jag får sova imorgon förmiddag istället (ja, idag blir det ju).
Jag vet att jag är lite dålig på att höra av mig (förlåt alla ni som har mailat och grejer och inte fått svar), anledningen är mest att det råder milt kaos här just nu. Två valpkullar som båda behöver vaktas - och eftersom vi är tre personer plus lite då och då Brian så blir det ganska lite sömn, jag har dock varit förskonad hittills eftersom jag är ny och sådär, men dessutom är det ju 13 andra hundar som ska tas om hand. Dagen startar lite i 6 på morgonen och med undantag av en liten sovpaus på ca en timme efter lunch så är vi mer eller mindre igång till ca 9 på kvällen. Och så är det ett par stycken som ska ut innan man går och lägger sig - vilket inte brukar bli särskilt sent direkt.
Nästa vecka ska Gill och Brian iväg till Irland ett par dagar, som substitut får vi tillbaka Tina från Wales som var här förra veckan och pysslade med valparna, men eftersom jag har kommit in ganska bra i rutinerna nu så tror jag nog att vi ska klara oss rätt bra.
Jag har inte haft tid att springa runt med kameran än, men jag har tagit ett par bilder med min nya fina (fast begagnade) Ajfån - för att jag är en bortskämd flickvän, så jag har en ajfån. Dock glömde jag ta in sladden till den, så jag kan inte föra över dem nu. Men, jag ska försöka fixa lite med det någon dag.
I övrigt har det faktiskt snöat lite här, men det håller på att regna bort igen - idag var faktiskt första dagen sen jag kom hit för en vecka sen som det har regnat. Men, det kommer nog komma mer av det.
Nu kom Gill förbi och sa till mig att sova lite (hon och Brian har turats om att campa på soffan hos de andra valparna), efter att ha kollat att jag har lyckats hålla alla valpar vid liv. Det har jag, och "the wee girl" har till och med börjat äta själv en del. Får se om jag vågar slumra till en liten stund innan Jenny kommer och börjar med morgonmatningen...
Jag vet att jag är lite dålig på att höra av mig (förlåt alla ni som har mailat och grejer och inte fått svar), anledningen är mest att det råder milt kaos här just nu. Två valpkullar som båda behöver vaktas - och eftersom vi är tre personer plus lite då och då Brian så blir det ganska lite sömn, jag har dock varit förskonad hittills eftersom jag är ny och sådär, men dessutom är det ju 13 andra hundar som ska tas om hand. Dagen startar lite i 6 på morgonen och med undantag av en liten sovpaus på ca en timme efter lunch så är vi mer eller mindre igång till ca 9 på kvällen. Och så är det ett par stycken som ska ut innan man går och lägger sig - vilket inte brukar bli särskilt sent direkt.
Nästa vecka ska Gill och Brian iväg till Irland ett par dagar, som substitut får vi tillbaka Tina från Wales som var här förra veckan och pysslade med valparna, men eftersom jag har kommit in ganska bra i rutinerna nu så tror jag nog att vi ska klara oss rätt bra.
Jag har inte haft tid att springa runt med kameran än, men jag har tagit ett par bilder med min nya fina (fast begagnade) Ajfån - för att jag är en bortskämd flickvän, så jag har en ajfån. Dock glömde jag ta in sladden till den, så jag kan inte föra över dem nu. Men, jag ska försöka fixa lite med det någon dag.
I övrigt har det faktiskt snöat lite här, men det håller på att regna bort igen - idag var faktiskt första dagen sen jag kom hit för en vecka sen som det har regnat. Men, det kommer nog komma mer av det.
Nu kom Gill förbi och sa till mig att sova lite (hon och Brian har turats om att campa på soffan hos de andra valparna), efter att ha kollat att jag har lyckats hålla alla valpar vid liv. Det har jag, och "the wee girl" har till och med börjat äta själv en del. Får se om jag vågar slumra till en liten stund innan Jenny kommer och börjar med morgonmatningen...
