Noooh!
Detta har lett till en del detektivarbete i Malvas stamtavla efter var dessa höfter kan ha kommit ifrån, ett arbete som inte gav så mycket eftersom det sällan är mer än just den hund i kullen som avlades på som har röntgats (alltså inga syskon till hunden, mer än något enstaka) och dessutom är Malvas pappa importerad, vilket gör att det inte finns så mycket info att hitta där. Dock hade alla hundar jag kollade på mammans sida som var röntgade fått A, inklusive syskon, och eftersom Malvas pappa ändå hade B så är det väl troligare att det ligger någonstans bak i hans stamtavla. Inte för att det spelar någon roll nu, i för sig.
Trots att resultatet var lite sisådär så är jag ändå impad över hur fort det gick att få veta hur det blev. Jag var ju hos veterinären i måndags, och idag fanns resulatet både på hunddata och i min brevlåda.
Kanske vet de på SKK att drottning Malva hatar att vänta, och gav därför hennes bilder högsta prioritet. "AHMAGAAD", vrålade de kanske på röntgenavläsningsavdelningen (jag vet inte ens om det finns en sån avdelning), "Malva af Monstervalp har röntgats! Fort, kom hit, avbryt alla luncher och trams, det här måste lösas GENAST!"
Eller så är de kanske alltid så här snabba. Jag vet ju faktiskt inte, eftersom det är den första hunden jag har röntgat själv. Eller så har de inte så mycket att göra i januari. Ingen vet, förutom röntgenavläsningsavdelningen, denna mystiska, mytomspunna plats där stora beslut fattas.
I alla fall, nu börjar det bli ganska avancerat att skriva. Drottning kooiker har nämligen lagt sig över tangentbordet.
Ayax fick också B/C höft, tyvärr är det ju bara C:t som syns på avels/hund data. Men Ayax pappa är inte röntgad, så jag vet inte hur han ser ut. Har ändå lärt mig att ett led av bara A hundar inte nödvändigtvis betyder A höft för valparna, En kompis med bara A höfter bakom sin hund fick fortfarande D höfter, det är inte enbart en genetisk fråga tyvärr. Som tur är har man ju en liten hund i en ras som inte blir så påverkade av sämre höfter, men det är ju väldigt tråkigt ändå! Jag ska röntga om, att ta röntgenbilderna (höfterna helt raka) och läsningen är oerhört subjektivt så jag vill helst ha en till mätning innan jag accepterar att det verkligen var C. :P
Usch nej, det är ju så himla svårt det där med hur det nedärvs och sådär.
Jag funderar med på att röntga om, men risken finns väl att det i så fall blir C på båda höfterna... Samtidigt så var veterinären väldigt noggrann (det verkade dock vara lite svårt att få till en riktigt bra bild). Men det får väl bli ett senare problem, som du sa så påverkar det nog inte så lätta hundar speciellt mycket i praktiken. Surt bara att det inte kunde vara liiiite lite bättre med B på båda höfterna :P
Usch, det suger verkligen när det var så himla nära.. :/ Jag tycker dock att du ska fundera på att röntga om, även om det blir C/C förändrar det ju inte höfternas "verkliga" skick, och dessutom syns ju faktiskt, precis som Nathalie säger, bara C överallt ändå. :) Visst, det kan bli sämre, men det kan också bli B/B..!
Slutligen vill jag bara säga; En slemmig torsk. I en brödrost!
