Operation apportering

Jaha, nu är ju jag som vanligt så där superawesome på att blogga regelbundet och sånt. Men det var väl ingen nyhet. Vad som däremot är nyheter är att jag nu har klarat av ett helt år som civilekonomstudent, har blivit singel och därmed flyttat bort från Hemvägen och dess asmysiga asfina asdyra lägenhet, har hunnit bli 22 år gammal, är hemma i Blekingeskogarna igen, och har supersommarlov!
 
Och eftersom jag inte har något bättre för mig så har jag gett mig den på att lära Tilda jaktapportera över sommaren, trots att jag inte kan någonting alls om jaktapportering. Så planen är att det får bli lite träningsdagbok här ett tag för att jag ska vara lite strukturerad och få lite överblick över vad jag håller på med, men vi får väl se hur det går med det. Så måste vi ju utställningsträna lite också förstås. Malva-Schmalva är såklart med också, mina planer för henne i sommar är att vi ska framför allt traggla kontaktfält och slalom i agilityn (vi blev för övrigt precis klara med fortsättningskurs steg 1 i just agility) och förhoppningsvis bli startklara för tävling framåt hösten. Och så ska hon lära sig simma, badkrukan. Utrustad med flytväst och diverse pinnar och skit som är roligt att hämta hoppas jag att hon åtminstone kan inse att det inte är jordens undergång att råka hamna där man inte bottnar, men förväntar mig inte några säldykningar à la Tilda.
 
Hittills har vi tränat typ... två pass, Tilda och jag. Ett med hålla fast, vilket inte är alls lätt om man är en liten Golden som har huvudet fullt av allt möjligt annat och känner att man måste släppa grejen man har i munnen så fort det exempelvis finns något annat i närheten som man också vill ha i munnen (typ, godis). Och så började jag shejpa lite jaktfot när vi var på bhk häromdagen, och det ska nog inte vara några jättestora problem får vi hoppas.
Malva fick köra lite slalom från tunnel, och vågade dessutom ta gungan helt frivilligt och dunka den i backen rätt ordentligt i änden. Idag var det varmt och soligt så vi pallrade oss ner till sjön där Tilda fick "öva" på att hämta leksak i vatten och Malva vågade gå ut och hämta pinnar där hon nääästan inte bottnade, ivrigt påhejad av Tilda som jag var tvungen att binda upp för att hon inte skulle dränka Malvastackaren i sin iver att hjälpa till....
 
De är himla hjälpsamma, de där hundarna. Innan idag tänkte jag exempelvis sätta mig ute i en stol och sola lite... varpå jag genast hade tre hundar och en katt som hjälptes åt att effektivt täcka all eventuellt hud som solen skulle kunna komma åt. De tänker väl på min hälsa, de små liven. Men det gör inte jag, så jag försökte igen nere vid sjön där jag i alla fall slapp katten, och la mig bekvämt tillrätta på en handduk på stranden. Varpå Zixten intog sin vanliga position tvärs över mina vader. Och Tilda tyckte att jag uppenbarligen bara låg där för att gosas med, och körde in huvudet under min hals och försökte trycka in hela sin blöta, sandiga uppenbarelse under mig för att uppnå största möjliga närhet. Och till slut så bestämde sig Malva för att just precis 15 centimeter ovanför mitt huvud, DÄR var den perfekta platsen för att gräva ett hål. Ett stort hål, med tillhörande kooiker-ryck-rusningsvarv runt den sandiga högen vi andra hade blivit, lite då och då.
De är så vänliga, de små liven.
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0