monstermalva

I helgen har jag nördat kooiker som inte ens jag brukar nörda kooiker! Med Yvonne Mattson (hundifokus.se) i spetsen hade vi kooikerägare i Umeå en hel helg av diskussioner kring rasen och dess olika egenskaper. Det var intressant, och har aktiverat en och annan fundering i min lagom överanalyserande hjärna. Och så fick man ju se ett helt gäng med kooikrar i olika åldrar och former.

 

Yvonne pratade mycket om hundträning och hantering med hjälp av känslor, beröring, relationer och harmoni, vilket jag känner är en nyttig kontrast till mig själv som ofta snöar in på beteenden, inlärningsteorier, förstärkning och ett mer vetenskapligt sätt att se på hundträningen, om man kan uttrycka det så (näääe, det har inte alls blivit mer så sen jag blev student och granskar källor och fakta hela dagarna...). Jag fick nog faktiskt en och annan liten uppenbarelse, det är mycket att fundera på i både mitt eget hundägande och i vad jag ser i andras. Så jag finurlar lite mer på det, så får vi se vad som händer! Har ni tur kanske det kommer ett överanalytiskt superinlägg när jag har processat och sorterat och jämfört och bestämt mig för vad jag ska ta till mig och inte.

 

Nästa helg ska vi tävla igen. Jag har varit sjukt dålig på att träna senaste tiden så jag förväntar mig inga höjdarresultat, men jag tänker mig att om jag inte spyr och vi kommer igenom alla moment så är det ju en förbättring från förra gången i alla fall.

 

OCH!

 

Eftersom Malvastackarn fungerar som en liten liten generator för statisk elektricitet, så har jag nu startat krig mot hennes päls. Jag fick Sanna att genomsöka sitt lager och beställde hem olja att hälla i maten, och spray att hälla i pälsen. Så nu ska vi förhoppningsvis kunna genomföra våra minuter på plastgräsmattan utan att det börjar spraka och slå blixtar om lilla fröken kooiker. Med lite tur kanske hon slutar fälla snart också, så slipper vi kanske bada i hår här hemma.