Hur man börjar hata sin bredbandsoperatör.

Som ni vet (eftersom jag beskrev det i förra inlägget) så har jag skaffat mig en ny glansig dator. Igår kom jag hem till min lägenhet och ville då koppla in min nya glansiga dator till det mobila bredbandet som jag har i min lägenhet (fråga mig inte varför jag fortfarande har ett mobilt istället för vanligt bredband, jag är helt enkelt lat).
Svaret blev "nej, tack. Jag tänker icke befatta mig med detta glänsande åbäke till äppeldator". Nähä. Ringde supporten (mr Karlsson) som förklarade att jag var dum i huvudet som inte förstod att jag måste sparka igång det gamla datorskrället, koppla in internet på den och ladda hem drivrutiner så att jag kunde lägga över och installera dem på äppeldatorn. Duh!
Okej, skrälledator igång, lyder, följer hans länk, fixar, donar, känner mig ganska hi-tech, kopplar in.... svaret är fortfarande "nej. icke."
Nähä.
Ringer supporten (mr Karlsson) igen, han förstår inte hur jag tänker som inte provade att leta efter drivrutiner till  Lion (dvs, mitt operativsystem) eftersom de han föreslog (till Snowleopard, förra operativsystemet) inte funkade. Sparkar upp skrället igen, hittar inget, hittar inget, hittar inget, hittar något, testar, donar, kopplar in....... nej. Icke.
NÄHÄ.
Blänger ilsket på äppeldatorn, klappar om mitt gamla skrälle som trots att inte tafsplattan funkar och trots att den låter som en flygplansmotor och trots att den är snabb och smidig som en reumatisk sköldpadda i alla fall lyder och fungerar. Supporten (mr Karlsson) har slutat svara. Funderar på att mala ner modemet i beståndsdelar. Men till slut beslutar jag mig för att ge upp och gå och lägga mig.

Så, idag när det var lite mer kontorstidstimmar kontaktar jag supportchatten för bredbandet (dvs, inte mr Karlsson utan den riktiga supporten). Efter en lång promenad i solskenet med Malva känner jag mig redo att vara vänlig i alla fall i ett par minuter. Får ett halvdumförklarande svar att drivrutinerna finns på deras hemsida. Svaret är nej, kossa, skriver jag i stora bokstäver (nej, det gjore jag inte på riktigt), så är ICKE fallet. Fröken supportchattskossa (jag får kalla henne det, för jag skriver inte ut hennes namn) kommer då på att nähe, nej det gör det visst inte, men hon kan maila dem till mig, det löser hon, vad har jag för operativsystem?
Lion.
Åh. Jaha. Nej det har vi inga, prova Snow leopard.
Ja, kära lilla ko, jag har redan provat det.
Jaha. Nej, men då kan du inte använda det modemet, det är för gammalt. Tyvärr, sucks to be you, skaffa ett nytt modem.

Nähä.

Jag förklarar vänligt för supportchattskvinnan att jag är väldigt tacksam för hjälpen men att jag önskar henne och hennes bredband långt långt bort, dit pepparn växer (det skrev jag, men jag lät bli att skicka för jag är trots allt ganska snäll innerst inne och det var ju egentligen inte hennes fel).


Steg 2. Istället för att sätta mig och beställa ett nytt modem beslutar jag mig för att säga upp hela skiten, jag ska ju ändå snart utomlands och det är dessutom bättre att skaffa mig ett normalt, fast bredband när jag kommer hem igen. Ringer till kundtjänst och möts av en sån där gosig förinspelad röst, som ber mig förklara mitt ärende och ge henne alla nummer, och bekräftar sen att aha, du vill alltså göra nåt med uppsägning? Ja tack, Förinspelade Röst.
Kopplas till kö, blir framkopplad ganska direkt eftersom jag ringer på De Arbetslösa och Sjukskrivnas Tid (mitt på dagen när normalt folk jobbar, alltså). En asglad kille svarar.
- hej, jag skulle vilja säga upp mitt abonnemang hos er.
- JAHA, svarar Asglada Killen, men det kan ju inte jag göra, det är inte ens mig du ska prata med.
- Nähä... (sänder ett ondsint öga i tanken till fröken Förinspelad Röst)
- Men det är lugnt, säger Asglada Killen, jag skickar vidare dig till mina kollegor!

Tackartackar, så blev jag skickad till nästa kö. Får vänta en liten stund, sen får jag återigen upprepa numrena jag gav till Förinspelade Rösten (undrar vad det var för mening med henne, egentligen. Hon verkar inte göra sig förtjänt av sin lön, direkt) för en annan tjej. Så får jag förklara varför jag inte vill ha kvar mitt abonnemang (se hela ovanstående inlägg, fast i mycket förkortad version)
- OKEJ, säger hon i luren, men vet du vad då löser jag det, så kan du behålla modemet och så kan du tanka på det som ett kontantkort om du skulle behöva använda det igen.
- Men det kan jag ju inte, det går ju inte att använda det på min dator....?
- Eh... nej, just det ja. Men eh, du kanske vill använda det på en annan dator, och då kan du göra så, bra va?!
- Underbart (tänker att jag kan ju behålla det och backa över det med bilen för att ta ut min frustration).

OCH SÅ, ett aslångt blogginlägg senare, så sitter jag här på mitt dånande gamla skrälle till dator för att kunna använda internet. Och så tittar jag på mitt antika bredband och på min nya glansiga dator som inte vill kännas vid såna hemska gamla fossiler till bredband. Och ja, de hade nog varit rätt fula tillsammans i alla fall, så det kanske är lika bra att de inte kommer överens.

Nu ringde för övrigt support nr 1 (dvs, mr Karlsson) och talar vänligt om att han kan lösa det för han har fått det att funka på sin dator, det är bara att komma över.


BRÖL
// Anna W, legitimerad surkärring. (Med skoskav. Kan man skylla på det?)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0