Hemma!

Så, då var jag återigen hemma från Kläppens fasor. Eftersom jag misstänker att det finns en och annan som är intresserad av hur det gick för mig därute i snödrivorna, tänkte jag sammanfatta veckan med en liten lista på saker som man kanske bör ha klarat av under en skidresa:

 

Överhuvudtaget vågat sig ut i dessa stup till backar med två små brädlappar på fötterna som enda stöd - check

Ramlat i barnbacken - check. Fast bara för att jag var på väg nerför en snödriva!

Kört över ett barn - faktiskt inte! Men jag var hemskt nära.

Varit tvungen att bli puttad och dragen för att kunna ta sig fram på plan mark - check. (jag hade faktiskt inga stavar!)

Bastat - check

Åkt sittlift - check

Blivit mulad - inte en enda gång, konstigt nog. Jag var kanske för sorglig som jag var.

Vrålat som en galning och tyckt att jag var snabbast i världen - check. Att det tog mig dubbelt så lång tid att ta mig ner för backarna som alla andra är oviktigt i sammanhanget.

Blivit omkörd av barn som är under halva min längd - check.

Brutit ben - inte ett enda, faktiskt

Fått blåmärken - check!

Fikat - check.

Ramlat i den brantaste liften och kasat upp på magen - check.

Ramlat i en inte alls särskilt brant lift och asat med pojkvän i fallet - check.

Åkt i en svart backe - check.

Ramlat i en svart backe - check.

Fått motta repliken "Tyngden på dalskidan, älskling!" - check.

Tagit en massa asbra bilder - nej, eftersom jag inte vågade ha med mig något krossbart ut i backarna. Det finns dessvärre både bild- och filmbevis på mina äventyr av de som vågade.

 

Ja, det var väl det mest intressanta från förra veckan kanske (eller kanske inte). Det kanske inte riktigt framgår av ovanstående, men jag ägde faktiskt på det här med skidåkning. I slutet av veckan körde jag till och med om flera stycken ((barn))! En mycket smärtfriare vecka än väntat alltså!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0