Schäferkräk.se

Åhå, vad glad jag är i min granne. Jag tror jag ska ge honom en present. Ett koppel, och ett klippkort på AA. Eller ett nackskott. Nej, man får inte säga att man ska skjuta sin granne, det är taskigt och olagligt. MEN är det någon som ska skjutas, så är det han.

För en stund sen gick jag och Malva ut på kvällskiss. Som vanligt gick vi ut på gräsmattan, och ut springer (som vanligt) grannens schäfer efter. Som vanligt verkar den anse att kooikermos till middag vore en delikatess. Och som vanligt lyckades jag precis få tag i den innan den får tag i Malva, och börjar släpa tillbaks den i en något stor strypkedja till ägaren (som tur är har hunden i alla fall ett halsband att hålla tag i).
Som vanligt är min granne full, men kommer i alla fall utvinglande för att hämta in hunden. Följande konversation utspelar sig:

Granne: SHIBAAAAAA!! höhö
Jag: Här, varsågod.
- Schibaaa, är du schnäll?
- Nja, hon ville just bita min hund
- Nejdå. Hon gör ingen fluga förnär, det vet jag!
- Jo.
- Nej.
- Jo, jag såg henne, hon hade munnen öppen över min hund och tänkte bita. (okej, lätt överdrift, men jag försökte vara tydlig och fyllo-pedagogisk)
- Shiba är snäll, hon är bara nyfiken.
- Det är hon säkert, men min hund är rädd för andra hundar, speciellt stora, så de behöver inte hälsa just nu (försöker byta taktik. Malva skulle ju rent teoretiskt kunna vara rädd för stora hundar...)
Grannen släpper Shiba. Jag fångar Shiba.
Ovanstående konversation upprepas, med en och annan variation i mina förklaringar till varför våra hundar inte behöver "leka".
Grannen övergår till att småprata.

- Var har du HAN? Karln!? Han skulle till Norrland, sa han till mig!!
- Eh... (skit, grannen står mellan mig och ingången)... Stockholm... (tillräckligt likt norrland?)
- HAHAHAHAHA (alla borde höra min grannes skratt, det är det skummaste ljud en mänsklig varelse kan producera). FESCHTIVAL? Var det det?
- Ja.. (planerar flyktväg medan jag lyssnar halvhjärtat på hans förklaringar om att sån där hårdrock-heavy-metal-musik som typ Deep Purple inte är nåt att ha. Tur att Deep Purple inte skulle till Sonisphere-festivalen då..)
- Skau jobba imorrn? Jag jobbar som vaktmästae på citygross
Grannen släpper Shiba. Jag fångar Shiba.
- Jaha, där ser man (förstår varför han valde en så stor hund som schäfer när han använder henne till att hålla balansen).
- Rabatt.... Har du hört den nya lagen? Ölburkarschhööuuuu böter.
- Eh, jaha? Ja, nej, det har jag inte hört (förstår varför Shiba hellre jagar kooiker än ligger inne hos husse...)
- Schhssh(insert valfria vokaler här)schöööuuu... PRINCIPEN! gffschhhllaaaaeee, i din lägenhet?? Skulle du det?
- Ehm.....(chansa!)... nej?
- NÄ! PRINCIPEN!! Det är det jag menaaa!
- Precis! (försöker förflytta hela sällskapet inåt, men ändå hålla största möjliga avstånd mellan Shiba och Malva. Malva samlar för övrigt mod nog att gruffa till lite, vilket låter som en ledsen kattunge, men ändå ger Shiba skäl att stirra lite hårdare)
- SCHIIIBAA, du är snäll. Shiiiba...

"Konversationen" fortsätter i liknande stil en liten stund till, tydligen handlade det hela om att om man inte vill kasta ölburkar och fimpar i sin lägenhet så ska man inte göra det i naturen heller. Vi avhandlar också, bland annat, Shibas borttagna livmoder som kostade 20 000:-, att hon är tio år, men det syns inte på hundar utan bara på människor när de är gamla, några vändor nedskräpning till, och några andra väldigt intressanta och givande ämnen innan han slutligen verkar bestämma sig för att putta och asa hund och sig själv inåt.
För säkerhets skull gick jag en extra runda åt andra hållet, och kom nästan utanför gården innan...

- FESCHTIVALLLL!!! Är inte du på feschtavaal?
- nää.... (crap, varför svarade jag?)
- ÖSCEEMÖÖÖJJJ
- Östersjö, ja precis..
- Är det nu?
- Ingen aning (låtsas inte om att jag kommer från Karlshamn och är ganska säker på när Östersjö börjar)
- ÖSCHEMÖÖÖÖÖJ! Du får hänga med mig dit!
- Absolut! (aldrig i helvetet, om jag så blev hotad med frätande syra, fyratusen rabiesråttor och en Christer Sjögren-konsert.)
- Öschemöö.. HIHIHIHI, SHIBA, kom nu gårviin.

Ovanstående konveration går på repeat medan jag jobbar på att ta mig utom synhåll runt huset, och lovar att åka med honom till östersjö samt plinga på om jag behöver hjälp med något (se förra parentesen). Inga löften jag förmodligen behöver oroa mig över, eftersom de var som bortblåsta ur grannens minne fem sekunder efter att jag gav dem...

Nu ska jag sova, och sen ska jag gå morgonrundan i lugn och ro medan grannen fortfarande sover, sen ska jag skriva till Jägarförbundet och fråga om det möjligen är rätt tid för jakt på thailändska män utan tänder.





(Jag är faktiskt inte så våldsam som det kanske verkar. Jag är faktiskt ganska timid och snäll. Fast det vore bara så mycket jobbigare att behöva träna agility med en 7,5 kilos köttfärsklump, bara för att grannen inte är nykter nog att sätta fast ett koppel/stänga dörren)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0