På resande fot, igen.
Igår fick Malva 2 nya leksaker! Hon fick en sån här, den gula myrsloken med ett lite drogat leende, och en sån här liten tramsig dinosaurie (utvald av halvhusse). Vi var nämligen på marknad igår, i Växjö, där vi även åt munkar. Malva åt visserligen ingen, men stoppade istället in huvudet i en mjölpåse och luktade därefter som en nybakad munk resten av dagen. Jag kan rekommendera mysloken, eftersom den låter som någon form av deprimerad och lite trasig trumpet när man trycker på den, vilket är jättekul. Än så länge i alla fall, risken finns att pipgrejen kommer opereras ut ur båda leksakerna ganska snart. Om någon vill ha lika coola leksaker som Malva så finns de i alla fall på hundzonen.se.
Nu är vi i Älmhult, där Malva precis försökte gräva ner en bättre-munhygien-tugg-grej under en sladd. Varför förstår jag inte, hon borde istället ha svalt den hel av hunger eftersom hon vägrar äta sin mat. Vilket får mig att fundera på om
a) hon har någon form av ätstörning, hon är ju ändå på gång att bli hundmotsvarigheten till en tonårig flicka.
b) hon har en hemlig gömma av mat någonstans, skickligt undangömd i familjen Karlssons näst intill kliniskt rena hus, som hon äter av på nätterna eller
c) fodret kanske börjar bli gammalt och lite härsket, hon har ju trots allt levt väldigt länge på en säck och även om jag tycker att det luktar som vanligt har jag ju faktiskt inte smakat på det - det kanske i själva verket är jätteäckligt.
Jag har beslutat att om hon nu tycker att det är så roligt att svälta sig, så får hon väl leva på uppmärksamhet, tuggben (för såna är det inga problem att äta, eller pizza eller kyckling för den delen. Eller blandningen av leverpastej och skinka som min käre pojkvän tyckte det var smart att ersätta maten med när inte jag var hemma...) och damm tills vi åker hem imorn, och sen får vi utföra ett antal tester för att se vad som är felet.
Nu är vi i Älmhult, där Malva precis försökte gräva ner en bättre-munhygien-tugg-grej under en sladd. Varför förstår jag inte, hon borde istället ha svalt den hel av hunger eftersom hon vägrar äta sin mat. Vilket får mig att fundera på om
a) hon har någon form av ätstörning, hon är ju ändå på gång att bli hundmotsvarigheten till en tonårig flicka.
b) hon har en hemlig gömma av mat någonstans, skickligt undangömd i familjen Karlssons näst intill kliniskt rena hus, som hon äter av på nätterna eller
c) fodret kanske börjar bli gammalt och lite härsket, hon har ju trots allt levt väldigt länge på en säck och även om jag tycker att det luktar som vanligt har jag ju faktiskt inte smakat på det - det kanske i själva verket är jätteäckligt.
Jag har beslutat att om hon nu tycker att det är så roligt att svälta sig, så får hon väl leva på uppmärksamhet, tuggben (för såna är det inga problem att äta, eller pizza eller kyckling för den delen. Eller blandningen av leverpastej och skinka som min käre pojkvän tyckte det var smart att ersätta maten med när inte jag var hemma...) och damm tills vi åker hem imorn, och sen får vi utföra ett antal tester för att se vad som är felet.
Kommentarer
Trackback
