Nu kanske någon har noterat

att den här bloggen ser förfärlig ut. Och jadå, det gör den! Jag har nämligen fått för mig att eh, joho, jag vet minsann hur man fixar till en blogg, hur svårt kan det vara?
Lite krångligare än jag tänkte, eventuellt. Men! Jag tänker inte ge mig, och därför kommer antagligen den stackars bloggen att genomlida en hel del fula utseenden innan jag ger upp och helt enkelt använder de färdiga teman som finns. Och, eftersom jag envist vägrar att bara googla fram vad som ska stå för att det ska bli rätt, så testar jag helt enkelt att ändra en liten bit av koderna i taget och ser vad som händer. (Sanna gråter antagligen över min dunhet vid det här laget). Till exempel kan ni ju se att jag har lyckats pluttra dit en banner, som dock råkar sitta lite på sned. Jag tänker inte tala om hur lång tid det tog mig, för det är ganska sorgligt. Hmm, tänker ni kanske, har jag inte sett den bilden förr? Svaret är: Johodå! Det är nämligen en precis likadan banner som alla andra hundbloggar på hela internet har, en halvkass photoshopsammanslagning av 3000 bilder på just min asgulliga hund (insert valfritt föremål för bloggandet here). Lite sudd här, lite fluff där, och TA-TAA! - en helt "unik" bildrad med min alldeles egna hund att peta in i bloggen (fast det hade kanske varit lättare att ta en sån där förvald design och bara byta bild, istället för att behöva peta in den helt själv.. nåja, jag måste ju vara lite egen).
Dock ser jag ju nu att jag har glömt den snirkliga texten varje respektabel hundbloggsbanner bör ha. Men å andra sidan gengäldar jag det med den asgröna texten däruppe. (Jag lovar, jag ska ändra den. På hedersord).

Anyhoo, eftersom katten ligger och klöser mig beslutsamt i benet, Malva har kräkts upp sin kvällsmat (som hon numera äter i alla fall, det är ju alltid något..) tillsammans med diverse andra oidentifierbara ting, och någon just blev av med sin hjärna på tv, så börjar jag känna mig något omotiverad att fortsätta vara vaken. Jag måste dessutom fiska upp Malva från djupet av soffan, där hon har begravt huvudet av någon anledning som jag antagligen aldrig kommer få veta.
Antingen kommer jag alltså fortsätta misshandla min blogg"design" i morgon, eller så kommer jag tröttna och den får se ut såhär några månader tills jag bryr mig om att ta tag i det igen. Jag hoppas innerligt på det första alternativet...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0