Pepparkooikerland
I helgen har vi varit i Älmhult och bakat pepparkakor. Jodå, Malva också. Fast hon har inte bakat så mycket utan mest tiggt (ganska framgångsrikt, kanske ska tilläggas...). Men hon luktade pepparkaka i pälsen ett par dagar efter. Och hon har blivit mästare på att tigga pepparkakor. Jag tror att hon tyckte det var ganska roligt, dels för att hon lyckades i sitt tiggande och dessutom fanns det ju hur mycket som helst att övervaka, alla som bakade och ugnen och hela Daniels mormors hus och så fick man följa med ner i källaren och hämta deg ibland och allt möjligt. Så Malva gick mest runt och såg viktig och lite lite nöjd ut och såg till så att allt flöt på.
Och hemma hos Daniels familj fick hon nog någon form av flashback till tiden som valp, och återupplivade sin gamla syssla att rusa fram och tillbaka i hallen och köket, knöla ihop mattorna i farten och sen glida över hela köksgolvet.
Daniel gjorde för övrigt mest fula och oigenkännliga pepparkakor (som den ihoptryckta grisen han försöker påstå är någon form av elefantdjur), medan jag gjorde vackra och fina små hjärtan och får och katter. Bara så ni vet.
I söndags spelade de julskiva på Grand Samarkand, tyvärr var den inte längre än lite drygt en timme och eftersom jag jobbade 9 timmar så blev resultatet att jag nu har tröttnat på alla de jullåtarna för i år.
I måndags bytte de istället till Carolas julskiva, med tillräckligt hög volym för att man ska höra vem det är som sjunger men tillräckligt låg volym för att man inte ska höra vilken låt det är. Alltså hör man bara långa, höga toner med Carolas röst, och en och annan fiol emellanåt, hela tiden.
Igår hade jag min enda lediga dag denna veckan, vilket jag firade med att baka chokladbiskvier. Och så kom mr Karlsson och vi gick omkring på stan och lekte coola lite, och jag hittade en fin klänning MEN den gick först inte att knäppa upp och sen inte att knäppa, vilket inte kändes som ett väldigt bra fynd. Tanken var egentligen att jag skulle köpa julklappar och en present till Sanna som fyller år idag (woho!), men det gick lite sådär med den saken. Jag får göra ett nytt försök.
Jag gick också en ordentlig långrunda med fröken kooiker, som var väldigt hjälpsam med bakandet och stod framför mina fötter hela tiden för att se till att jag gjorde rätt.
Nu försöker hon muta mig med en plastburk hon har hittat, troligen för att jag ska ge henne all den uppmärksamhet som Drottning Kooiker förtjänar. Det är bara att lyda!
Och hemma hos Daniels familj fick hon nog någon form av flashback till tiden som valp, och återupplivade sin gamla syssla att rusa fram och tillbaka i hallen och köket, knöla ihop mattorna i farten och sen glida över hela köksgolvet.
Daniel gjorde för övrigt mest fula och oigenkännliga pepparkakor (som den ihoptryckta grisen han försöker påstå är någon form av elefantdjur), medan jag gjorde vackra och fina små hjärtan och får och katter. Bara så ni vet.
I söndags spelade de julskiva på Grand Samarkand, tyvärr var den inte längre än lite drygt en timme och eftersom jag jobbade 9 timmar så blev resultatet att jag nu har tröttnat på alla de jullåtarna för i år.
I måndags bytte de istället till Carolas julskiva, med tillräckligt hög volym för att man ska höra vem det är som sjunger men tillräckligt låg volym för att man inte ska höra vilken låt det är. Alltså hör man bara långa, höga toner med Carolas röst, och en och annan fiol emellanåt, hela tiden.
Igår hade jag min enda lediga dag denna veckan, vilket jag firade med att baka chokladbiskvier. Och så kom mr Karlsson och vi gick omkring på stan och lekte coola lite, och jag hittade en fin klänning MEN den gick först inte att knäppa upp och sen inte att knäppa, vilket inte kändes som ett väldigt bra fynd. Tanken var egentligen att jag skulle köpa julklappar och en present till Sanna som fyller år idag (woho!), men det gick lite sådär med den saken. Jag får göra ett nytt försök.
Jag gick också en ordentlig långrunda med fröken kooiker, som var väldigt hjälpsam med bakandet och stod framför mina fötter hela tiden för att se till att jag gjorde rätt.
Nu försöker hon muta mig med en plastburk hon har hittat, troligen för att jag ska ge henne all den uppmärksamhet som Drottning Kooiker förtjänar. Det är bara att lyda!
Kommentarer
Trackback
