Den lilla hästen har rymt.
Idag fyller Malva hela 6 månader! Big day, big day, och jag kan upplysa om att hon nu är eventuellt lite högre (äh, jag orkade inte mäta) och väger 7,2 kg, minsann!
7-kilosvalpen firar denna glada dag med att sova i min säng, just nu, utdragen i någon slags galopperande men vält och eventuellt död häst-formation. Tidigare under dagen har hon även roat sig med att jaga just hästar (eller, försöka flitigt i alla fall) och ha blåbärsrisrace (säg det fort om ni kan, det låter skitkul) med Zixten al Pixten. Fast i omvänd ordning.
Efter den glada rundan i blåbärsskogen kom nämligen vår granne Angelo (jodå, vi har en granne som heter Angelo, det visste ni inte! Han är holländsk, och klättrar i träd) och talade om att "den lilla hästen har rymt". Han råkar bo precis vid en av hästhagarna, nämligen. Och jajamän! Den lilla hästen i egen tjock person stod fridfullt utanför de andra hästarnas hage i väntan på att jag skulle plocka fram lite mat att locka in henne med. Och så fick jag och min lilla hund och min stora hund spatsera iväg och hämta hem häst nummer nästa, som förtvivlat stod kvar i första hagen och inte hade vågat följa med.
Alla hästar hemma nu, alltså.
Sanna upplyste mig häromdagen att Malva med råge har passerat åldersgränsen för att få tävla rallylydnad (4 månader), och att jag borde ha gjort något åt saken för längesen. Eftersom Malva har koncentrationsförmågan hos en 9-veckors valp fortfarande, så tror jag dock att tävlingskarriären får vänta ett litet tag till, eh... Dock var vi och tränade lite seriöst på grusplanen igår, och lilla fröken skötte sig rättså exemplariskt, kunde till och med gå fot i säkert 15 meter (tro mig, det är ett framsteg..). Hon kunde dessutom både sitta och ligga och nääästan stå på avstånd, samt krypa - eller ja, kravla är väl snarare rätt ord, men hon kom i alla fall framåt!
Allt går med lite falukorv och en gammal strumpa, alltså.
Dessutom har jag nu inte bara lyckats få en telefon som vägrar skicka över bilder (falukorv verkar inte funka i den situationen), utan även lagt sladden till den "riktiga" kameran på ett ställe som är lite för bra till och med för mig. Jag har alltså ingen aning. Jag hittade visserligen en mobilsladd nyss, men eftersom det står Nokia på den och Samsung på min mobil så tvivlar jag på att den kommer göra så stor nytta. Alltså får ni räkna med en viss bildtorka framöver!
Oh, en sak till! Jag upptäckte just att jag tydligen inte kan stava till reflex, men eftersom jag hade mvg i svenska på gymnasiet så gör det inget.
7-kilosvalpen firar denna glada dag med att sova i min säng, just nu, utdragen i någon slags galopperande men vält och eventuellt död häst-formation. Tidigare under dagen har hon även roat sig med att jaga just hästar (eller, försöka flitigt i alla fall) och ha blåbärsrisrace (säg det fort om ni kan, det låter skitkul) med Zixten al Pixten. Fast i omvänd ordning.
Efter den glada rundan i blåbärsskogen kom nämligen vår granne Angelo (jodå, vi har en granne som heter Angelo, det visste ni inte! Han är holländsk, och klättrar i träd) och talade om att "den lilla hästen har rymt". Han råkar bo precis vid en av hästhagarna, nämligen. Och jajamän! Den lilla hästen i egen tjock person stod fridfullt utanför de andra hästarnas hage i väntan på att jag skulle plocka fram lite mat att locka in henne med. Och så fick jag och min lilla hund och min stora hund spatsera iväg och hämta hem häst nummer nästa, som förtvivlat stod kvar i första hagen och inte hade vågat följa med.
Alla hästar hemma nu, alltså.
Sanna upplyste mig häromdagen att Malva med råge har passerat åldersgränsen för att få tävla rallylydnad (4 månader), och att jag borde ha gjort något åt saken för längesen. Eftersom Malva har koncentrationsförmågan hos en 9-veckors valp fortfarande, så tror jag dock att tävlingskarriären får vänta ett litet tag till, eh... Dock var vi och tränade lite seriöst på grusplanen igår, och lilla fröken skötte sig rättså exemplariskt, kunde till och med gå fot i säkert 15 meter (tro mig, det är ett framsteg..). Hon kunde dessutom både sitta och ligga och nääästan stå på avstånd, samt krypa - eller ja, kravla är väl snarare rätt ord, men hon kom i alla fall framåt!
Allt går med lite falukorv och en gammal strumpa, alltså.
Dessutom har jag nu inte bara lyckats få en telefon som vägrar skicka över bilder (falukorv verkar inte funka i den situationen), utan även lagt sladden till den "riktiga" kameran på ett ställe som är lite för bra till och med för mig. Jag har alltså ingen aning. Jag hittade visserligen en mobilsladd nyss, men eftersom det står Nokia på den och Samsung på min mobil så tvivlar jag på att den kommer göra så stor nytta. Alltså får ni räkna med en viss bildtorka framöver!
Oh, en sak till! Jag upptäckte just att jag tydligen inte kan stava till reflex, men eftersom jag hade mvg i svenska på gymnasiet så gör det inget.
Kommentarer
Postat av: eric dahl
Rolig blogg jag känner kooikern mynta det är min kompis hund
Trackback
